Människor som föddes runt tiden för andra världskriget eller tidigare fick sina nyheter via radio och tidningar. I mitten av 50-talet kom TV:n men fortfarande var nyhetsförmedlingen inte utsatt för konkurrens vilket innebar att alla utsattes för i stort sett samma mediala påverkan och fick samma intryck och samma bild. Man samtalade med grannar och arbetskamrater, skolkompisar och familjen. Men antalet sociala kontakter man hade att odla var hanterbart. Idag är medieutbudet och det sociala trycket ofantligt mycket större. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle som ger oss ständigt nya intryck. Mängden information som strömmar över oss dygnet runt från olika mediekällor går inte att jämföra med 50-talets stillsamma halvtimme då Sveriges Radios enda kanal serverade nyheter eller då man samlades en stund kring radion för att lyssna till information från stora världen. Idag umgås vi med hela världen via mail och SMS, olika sociala forum och ett aldrig sinande informationsflöde via reklam, musik och film. Utbudet är obegränsat och i stort sett allt är tillgängligt.
Hur har då det här påverkat oss? Har de tekniska framstegen färgat vårt sociala beteende och lett till fram förändringar i våra umgängesvanor? Har mångfalden i information påverkat vårt språk och hur påverkar språket i sin tur vår världsåskådning och våra värderingar?
Kan vi överhuvud taget, i en djupare mening, förstå varandra längre över generationsgränserna? När dagens tonåring levererar ett för dagen gångbart uttryck för att beskriva till exempel en känsla, kan fyrtiotalisten förstå vad han/hon menar då? I vilken grad begriper tonåringen gammaldags uttryck som beskriver en värld som aldrig hört talas om internet, sms, mail och Facebook? Och om vi inte förstår nyanserna eller ens den grundläggande innebörden i varandras ordval, hur påverkar det vårt sätt att förhålla oss till varandra?
Vi valde att låta ett antal tonåringar få möjlighet att under några veckor umgås med människor som var unga under första halvan av 1900-talet. Syftet var att genom samtal utröna vilka sociala och samhälleliga förändringar som ägt rum under 3-4 generationer och vilken påverkan detta haft på vårt språk. Som metod har vi använt det fria samtalet med en färdigtryckt intervjumall som utgångspunkt. Ungdomarna kommer även att vid några tillfällen stå utanför offentliga inrättningar som butiker eller järnvägsstationen för att fråga slumpvis utvalda personer om de förstår ord och uttryck som är specifika för dagens uppväxande släkte. Slutligen ska ungdomarna genom jämförelser och egna reflektioner analysera och dokumentera sina erfarenheter.
Målet är att skapa en mobil skärmutställning och ett dokument som beskriver det svenska talspråkets variationer över generationsgränserna. Modern forskning indikerar att språket styr våra tankar i betydligt högre grad än man trodde tidigare. Den här studien tar inte ställning i det avseendet och gör inte anspråk på att ge alla svar. Men frågeställningarna är många och vi får aldrig veta något om vi inte frågar. |
